Internet - hur mycket kan vi kräva av eleverna?

En stor skillnad i kursplanerna som vi märkte i Lgr11 var att källkritiken hade fått en större, mer tydlig plats. Ordet Internet finns med i till och med moderna språk, så viktigt är det att vi förhåller oss till sociala medier. Men gör vi lärare verkligen det?

I veckan har det debatterats flitigt hur man slänger ut iPads och datorer till elever utan att tänka igenom vad man gör. Jag träffar lite väl ofta på lärare som uttrycker att de inte gillar att elever använder telefoner och iPads i skolan, som är rädda för den nya tekniken. De uttrycker att "eleverna kan ju inte hantera det". Men hur ska eleverna kunna hantera de nya formerna av media om vi inte lär dem och lär tillsammans?

En farhåga jag som språklärare stöter på är att eleverna vill använda Google Translate och liknande verktyg i stället för att leta reda på ord i riktiga ordlistor. Jag vägrar förbjuda Google Translate, men höjer ett varningens finger. Jag höjer det dock genom samtal. Jag problematiserar och ger exempel, frågar eleverna och lockar fram några skratt. Och jag håller dörren öppen för att det kan se annorlunda ut om några år. Situationen kring Wikipedia ser likadan ut, jag har elever som säger att "Vi får inte använda Wikipedia för vår lärare.". Det skrämmer mig.

I veckan hade år 6 nationellt prov i engelska. I hörförståelsedelen fanns en webadress med, vilket en del nyfikna elever landet runt naturligtvis ville kolla upp efteråt. Det blev inte så lyckat, då adressen ledde till en sida som var mindre lämplig för barn. Jag tror att det handlade om att köpa sig en rysk hustru, men jag vet inte detaljerna. Oavsett, inte direkt barnvänligt. Hur reagerar då lärare och föräldrar? Mycket olika är svaret. Några skrattar åt det, några är förfärade och en del är tydligen riktigt arga.

Jag hanterade det hela genom att prata om det med mina 6or (som jag undervisar i tyska, inte engelska). Vi pratade om hur problemet kunde uppstår och vad provkonstruktörerna kunde gjort för att undvika det. De borde köpt upp domännamnet helt enkelt. Förhoppningsvis tar eleverna med sig den visdomen  i livet och köper upp domännamn de ska använda om det behövs.

Diskussionen ledde vidare in på källkritik, Wikipedia, Google och Google Translate. 45 minuter användes till detta, väl använd tid. Jag ska inte redogöra för alla detaljer, men ville visa hur enkelt det är att förklara riskerna med Google Translate.

På min iPad, kopplad till TVn i klassrummet, öppnade jag upp Google Translate-appen. Jag slog sedan upp det svenska ordet fil. På tyska fick vi översättningen Datei. Sedan frågade jag eleverna vad fil egentligen betyder. Snabbt hade vi samlat på oss fyra olika betydelser: körfält, surmjölk, verktyg som finns i slöjdsal och något vi hittar på en dator. Det tog inte många sekunder innan elevernas leenden smög fram. Självklart kan inte Datei betyda alla fyra sakerna! Jag öppnade då upp Norstedts Stora tyska ordbok, som jag också har som app, och slog upp samma ord. Skillnaden var uppenbar!

          

Det jag vill säga är att vi inte kan förvänta oss att våra elever kan hantera iPads, telefoner, datorer och internethantering utan att vi lär dem. Vissa av våra elever påstår att de är experter på datorer, men de flesta som säger så är bara experter på vissa delar, som COD, WOW och andra onlinespel. De övriga delarna måste vi lära dem.